Vad är det nya bokstaveringsalfabetet?

Ett bokstaveringsalfabet som är jämställt, representativt och inkluderande.

Varför behövs det ett nytt bokstaveringsalfabet?

För att det gamla bokstaveringsalfabetet endast består av traditionellt svenska mansnamn. Det är i grunden en demokratifråga som handlar om hur vi vill att det offentliga rummet ska se ut. Samhället ska vara öppet, tillgängligt och inkluderande. Dagens alfabet är exkluderande och skickar bokstavligen fel signaler inom och från de organisationer och myndigheter som dagligen använder alfabetet över radio. Referenspunkten kan inte bara vara en man, fler behöver synliggöras i samhället.

Vilka använder bokstaveringsalfabetet?

Det används dagligen över radio av arbetsgivare som Försvarsmakten, Polisen och Sjöräddningen. Det används också av många privata aktörer, exempelvis företag som hanterar registreringsnummer, adresser och liknande, men även hos allmänheten för att bokstavera namn, adresser, med mera.

Varför finns bokstaveringsalfabetet?

Det finns till för att förenkla och förtydliga talad kommunikation mellan två eller flera parter, främst över radio och telefon, för att bokstavera sådant som namn, adresser, koordinater, med mera.

Vad är det som säger att det här alfabetet borde bli standard när det historiskt har varit så svårt att ändra?

Tiderna förändras och bokstaveringsalfabetetet bör följa med i den utvecklingen. Förslaget Adam Berit är framtaget i samråd med experter och språkforskare, för att garantera tydlighet och funktionalitet: t.ex. används exakt samma antal vokalkombinationer som i det befintliga bokstaveringsalfabetet.

Hur har namnen valts ut?

Namnen har tagits fram i samarbete med språkvetare och fonetiker, för att skapa ett så funktionellt bokstaveringsalfabet som möjligt. Som exempel innehåller vårt nya förslag samma vokalkombinationer lika många gånger som det gamla. För att säkra hörbarhet vid radiosändning. Och undvika att namn förväxlas. Namnen är tvåstaviga med en tydlig begynnelsebokstav. Namnen bygger på underlag från Statistiska Centralbyrån (SCB) för att säkra jämställdhet och representation. Så att det nya bokstaveringsalfabetet låter mer som Sverige faktiskt ser ut. Vi har inte bytt ut alla namn i det gamla, utan endast några namn för att uppdatera alfabetet.

Är bokstaveringsalfabetet statistiskt representativt?

Det nya bokstaveringsalfabetet grundar sig på underlag från Statistiska Centralbyrån. Målet har varit att skapa en könsbalans och en bredd vad gäller namnens ursprung - och samtidigt säkra distinktionen mellan olika namn.

Är det hälften mansnamn och hälften kvinnonamn?

Det är 29 namn i bokstaveringsalfabetet. 15 är namn som brukar kodas som mansnamn och 13 är namn som brukar kodas som kvinnonamn, samt 1 namn som ofta uppfattas som könsneutralt.

Kommer namnen förändras och uppdateras över tid?

Namnen kan komma att förändras och uppdateras över tid. Vår förhoppning är att det nya bokstaveringsalfabetet är så funktionsdugligt som möjligt från start, men det kan så klart komma att utvecklas för att säkerställa funktionalitet och för att vara så representativt och relevant som möjligt.

Varför tar Rättviseförmedlingen och Fredrika Bremer Förbundet det här initiativet? Vad är målet?

Representation och inkludering är avgörande om vi vill uppnå ett jämställt samhälle där alla, oavsett kön och bakgrund, har samma rättigheter och möjligheter. Gamla traditioner, normer och strukturer speglar ofta en förlegad syn på samhället. Därför är det viktigt att vi i stort och smått förändrar våra normer och strukturer för att göra dem relevanta och inkluderande. Dit hör bland annat bokstaveringsalfabetet som ända sedan 1891 använts av myndigheter och institutioner såväl som privatpersoner, men som idag 2018 inte längre är tidsenligt och relevant.

Varför har ni valt namnet Khaled på bokstaven K?

Vi har tagit fram ett förslag på ett nytt bokstaveringsalfabet som bättre speglar Sverige. Målet har varit att skapa en könsbalans och en bredd vad gäller namnens ursprung - och samtidigt säkra distinktionen mellan olika namn. Om ett visst namn blir otydligt på grund av olika möjliga uttal bör det namnet givetvis bytas ut så att det fungerar i praktiken - det gäller alla namn i förslaget. Initiativet är just det - ett initiativ och ett förslag på förändring. Vår poäng är att vi bör ha ett uppdaterat alfabet som bättre speglar Sverige som det ser ut.

Varför kan inte Sverige gå över till internationella bokstaveringsalfabetet istället?

I Sverige använder myndigheterna en svensk version. Problemet med det gamla bokstaveringsalfabetet är att det är daterat och inte representativt för det moderna Sverige av idag.

Varför inte fokusera på någon annan jämställdhetsfråga, är detta verkligen viktigt?

En nytt bokstaveringsalfabet kan tyckas vara en oviktig symbolfråga enligt många, men språk spelar roll, och representation och inkludering (i det stora och i det lilla) är avgörande om vi vill uppnå ett jämställt samhälle där alla, oavsett kön och bakgrund, har samma rättigheter och möjligheter. Rättviseförmedlingen och Fredrika Bremer Förbundet arbetar båda för ett mer jämställt och jämlikt samhälle. Detta initiativ är ett sätt att göra det på. Vi tror att det krävs insatser på flera plan för att förändra strukturer och uppnå ett mer jämställt samhälle.

Är det inte en säkerhetsrisk att gå från ett fungerande system till ett nytt?

Säkerheten ska alltid sättas i första rummet. Därför har mycket möda lagts på att ta fram ett funktionsdugligt alfabet som uppfattas tydligt och utan risk för missförstånd.

Implementeringen måste ske över tid - genom att fasa ut ett gammalt alfabet och successivt, med nya rekryter, implementera det nya.

Tills detta sker är förslaget till ett nytt bokstaveringsalfabet ett bra diskussionsunderlag och verktyg för att gemensamt skapa medvetenhet om gamla strukturer och arbeta för ökad jämställdhet, representation och inkludering.

Finansieras AdamBerit av statligt medel?

Nej, kampanjen är ett initiativ av Rättviseförmedlingen och Fredrika Bremer Förbundet. Rättviseförmedlingen är egenfinansierade. Fredrika Bremer Förbundet är en medlemsorganisation som finansieras av medlemsintäkter och får statligt stöd för kvinnors organisering. Dessa medel har dock inte använts för kampanjen. Kampanjmaterialet har tagits fram pro bono av de byråer vi samarbetar med.

A: Adam

B: Berit

C: Cesar

D: Doris

E: Emir

F: Fanny

G: Gustav

H: Hedvig

I: Ivar

J: Jenny

K: Khaled

L: Laila

M: Matti

N: Nora

O: Olof

P: Pippi

Q: Qvintus

R: Robin

S: Sigurd

T: Tyra

U: Ulrik

V: Vicky

W: William

X: Xena

Y: Yngve

Z: Zelda

Å: Åke

Ä: Ängel

Ö: Östen

A: Adam

B: Bertil

C: Cesar

D: David

E: Erik

F: Filip

G: Gustav

H: Helge

I: Ivar

J: Johan

K: Kalle

L: Ludvig

M: Martin

N: Niklas

O: Olof

P: Petter

Q: Qvintus

R: Rudolf

S: Sigurd

T: Tore

U: Urban

V: Viktor

W: Wilhelm

X: Xerxes

Y: Yngve

Z: Zäta

Å: Åke

Ä: Ärlig

Ö: Östen

A: Adam

B: Berit

C: Cesar

D: Doris

E: Emir

F: Fanny

G: Gustav

H: Hedvig

I: Ivar

J: Jenny

K: Khaled

L: Laila

M: Matti

N: Nora

O: Olof

P: Pippi

Q: Qvintus

R: Robin

S: Sigurd

T: Tyra

U: Ulrik

V: Vicky

W: William

X: Xena

Y: Yngve

Z: Zelda

Å: Åke

Ä: Ängel

Ö: Östen

A: Adam

B: Bertil

C: Cesar

D: David

E: Erik

F: Filip

G: Gustav

H: Helge

I: Ivar

J: Johan

K: Kalle

L: Ludvig

M: Martin

N: Niklas

O: Olof

P: Petter

Q: Qvintus

R: Rudolf

S: Sigurd

T: Tore

U: Urban

V: Viktor

W: Wilhelm

X: Xerxes

Y: Yngve

Z: Zäta

Å: Åke

Ä: Ärlig

Ö: Östen

GAMLA ALFABETET NYA ALFABETET

OM ADAM BERIT

Adam, Bertil, Cesar. Det svenska bokstaveringsalfabetet består sedan 1891 enbart av mansnamn. Därför har vi tagit fram ett nytt, för 2018 och framåt. Ett alfabet som låter lite mer som Sverige ser ut. Och som nu finns tillgängligt för dom som vill börja prata jämställdhet och representation, på riktigt. Adam Berit är ett förslag på förändring från Rättviseförmedlingen och Fredrika Bremer Förbundet.

FUNKTIONALITET

Det nya bokstaveringsalfabetet har tagits fram i samarbete med fonetiker och språkvetare. Förslaget har exakt lika många vokalkombinationer som det tidigare och har testats för hörbarhet och funktionalitet. Vår bedömning, och förhoppning, är att det kan användas med start här och nu.

"Jag bedömer att det nya förslaget är designmässigt likvärdigt det gamla bokstaveringsalfabetet."

– Mattias Heldner, professor i fonetik och chef för fonetiklaboratoriet vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.

ANVÄNDNING

Det nya bokstaveringsalfabetet finns till för myndigheter, organisationer, eller bara vem som helst som vill bokstavera för ökad jämställdhet och representation. Förslaget består av kvinnonamn, mansnamn, och namn som ofta uppfattas som könsneutrala, och är 100% mer i tiden än dagens alfabet.

ROBIN

Mans- och kvinnonamn. I Sverige finns idag 29 453 som heter Robin.

MATTI

Finsk form av namnet Mattias. Betyder guds gåva.

LAILA

Av samiskt ursprung där den ursprungliga stavningen är Láilá.

TACK TILL

MATTIAS HELDNER

MALIN SVENSSON LUNDMARK

OLA KARLSSON

KARIN MILLES

LETTERS FROM SWEDEN

ÅTTA.45

ANTALIS

DAGENS NYHETER

SCHIBSTED

VISUAL ART

CLEAR CHANNEL

DESIGNTORGET

HELIFILM

LJUD & BILDMEDIA

PRESS

KONTAKTUPPGIFTER

Miriam Kollberg
Fredrika Bremer Förbundet
0732-55 44 00
miriam@fredrikabremer.se

Julia Ohlström
Rättviseförmedlingen
0700-33 30 47
julia.ohlstrom@rattviseformedlingen.se

BAKOM INITIATIVET