Caster Semenya – en manlig idrottare?

Hon är hon, men Caster Semenya har höga testosteronnivåer. Så pass höga att IAAF (friidrottsförbundet) kräver att hon behandlar sig med medicin för att ändra på detta. Om hon inte gör det ses det nämligen som ett problem för jämställdheten mellan de kvinnliga idrottarna som tävlar mot varandra.

Nya regler för hormoner för friidrottare

De nya reglerna från 2018 handlar inte om intag av hormoner. De gäller för den naturliga produktionen av hormoner hos idrottare. Kvinnliga medeldistanslöpare som har höga nivåer av testosteron i kroppen måste medicinera sig om de vill fortsätta tävla. Om inte anses det bli orättvist.

Testosteron

Semenya är upprörd

I intervjuer om de nya reglerna har Semenya uttryckt upprördhet. Hon känner sig sårad och menar att hon används som en slags försökskanin. Dessutom har IAAF gett henne etiketten “biologisk manlig idrottare av kvinnligt kön” och det är inget som Caster Semenya tycker om.

Hon ser det som att IAAF är intresserade av att se hur medicinen som de krävt att hon tar påverkar henne. Och Semenya har inte gett med sig. Hon har överklagat reglerna vilket har gett goda resultat. Schweiz federala domstol avslog beslutet och bestämde att Semenya får fortsätta tävla utan hormonerna.

Hur påverkas framtiden av IAAF:s regler?

Men turerna omkring fallet är inte över och det går inte att säga hur det hela kommer att sluta. Frågan om IAAF:s rätt att tala om för idrottare att de måste ta mediciner på grund av naturligt förekommande höga hormonnivåer är minst sagt intressant. 

Det betyder ju i förlängningen att man kan komma att kräva andra typer av ingrepp på grund av naturliga mänskliga former som på något vis kan ge en fördel i tävlingssammanhang. Och det låter ju minst sagt rysligt. Ska IAAF också kunna kräva att man kapar för långa fingrar, eller kanske tar bort en extra tå?